anon En intressant diskursanalytisk analys

(Betyg 5 av 5)

Författaren operationaliserar Foucaults diskursteori på ett sådant sätt att teorin blir användbar även inom empiriska humanistiska analyser. Bokens empiriska styrka ligger i att metoden är dock inte den av Foucault föreslagna genealogin, utan en empirisk induktiv metod.

Denna innovation tillåter författaren att systematiskt gå genom en oerhört stor mängd material och först därigenom kartlägga den dominerande diskursen (logos enligt författaren)inom stadsplaneringen i Stockholm under senare hälften av 1800-talet. Denna nya teoretiska infallsvinkel tillåter författaren att se en avgörande diskursiv (logisk enligt författaren) förändring i stadsplanesammanhang från slutet av 1880-talet. Förändringen kommer till uttryck genom en omformulering av arbetarbostadsfrågan som en social fråga, bland andra sociala frågor. Detta medför ett aktivt kommunalt ingripande på sociala områden, bland annat på stadsplaneringens område för att besvara arbetarbostadsfrågan, vilket hade varit omöjligt några årtionden tidigare.

Orsaken till förändringen söks av författaren i framväxten av arbetarklassen som en klass för sig, alltså med empiriskt observerbara organisationer som uttryck för dess medvetenhet. Denna utveckling förutsatte dock en konstruktion av klassen, för vilken öppnade hela det borgerliga samhället utrymme genom diskussioner om arbetarfrågan. Sådana diskussioner återfanns även bland stadsfullmäktige i Stockholm från början av 1880-talet. (Den ekonomiska staden)

Den ekonomiska staden : stadsplanering i Stockholm under senare hälften av

Den ekonomiska staden