Per Usel översättning

(Betyg 3 av 5)

Boken berättar en intressant och spännande historia, Himalayaklättringen ur ett brittiskt perspektiv, centrerat kring Chris Bonington. I original är den bra, men den svenska översättningen har stora brister och har uppenbarligen aldrig faktagranskats. Här följer en rad exempel på brister i översättningen:

Sid. 62 Andra stycket: ”…kopplade fast sig i och hängde sedan i öglor medan han hjälpte Chris upp.”
Det som åsyftas här är en hängande standplats. Man hänger dock inte i öglor! Man hänger i slingor, stegar eller i selen. För en klättrare är det en dålig beskrivning av vad som sker att säga att någon hänger i öglor.
Sid. 63 Första stycket: ”…det nät som kunde fungera som trappsteg…”
Nät måste vara en dålig översättning av det amerikanska uttrycket webbing, som betyder vävda nylonband. Det som beskrivs är alltså en stege av nylonband som knutits så, att det uppstår öglor som man kan kliva i.
Sid. 78 Fjärde stycket: ”Det här var Utgångssprickorna.”
Detta är en dålig översättning av ”Exit Cracks”. Den vedertagna svenska beteckningen (som återfinns i ex.vis Heinrich Harrers bok ”Den vita spindeln”) är Utstegssprickorna.
Sid. 184 Sista stycket: ”…1922 omkom sju sherpor i en lavin; sju år senare försvann Mallory och Irvine ut i ingenstans…”
Ordet sherpa bör skrivas med versal begynnelsebokstav i detta fall. Skrivet med gement s, ”sherpa” betyder ordet bärare i största allmänhet. Ordet Sherpa syftar på medlemmar i en etnisk grupp med tibetanskt ursprung, vilket det var i detta fall. Sherpas används ofta som sherpas.
Mallory och Irvine försvann 1924, vilket knappast är sju år efter 1922!
Sid. 231 Andra stycket: ”Hillarytrappan”.
Vedertaget begrepp är Hillarysteget, vilket en snabb konsultation av t.ex. John Hunts bok ”Vi besegrade Mount Everest”, från 1954, hade visat.
Sid. 231 Fjärde stycket: ”Odell hade stått på den norra sidan av berget för lite över tjugofem år sedan.”
Dålig matematik! Texten beskriver en Everestexpedition 1975 och Noel Odell befann sig på Everest 1924, alltså 51 år tidigare. Det är mer än lite över 25 år!
Sid. 233 Femte stycket: ”…den södra toppen”.
Vedertaget begrepp är Sydtoppen, vilket framgår av Hunts bok.
Sid. 238 Andra stycket: ”Peter tryckte ner snöstakar…”
Usel översättning av ”snow stakes”. Korrekt översättning är snöbultar.
Sid. 247 Första stycket: ”…det brittiska bergsklättringssamfundet…”
På originalspråk heter det British Mountaineering Council. För att rimma med dess svenska motsvarighet borde det översättas: ”det brittiska klätterförbundet”.
Sid. 247 Andra stycket: ”…Les Droites nordöstra utsprång”
Ordet ”utsprång” är ett ord som icke-klättrare tenderar att ta till när de inte förstår vad som avses. Det är ett vagt ord, som inte säger en klättrare någonting alls. I original heter det North East Buttress, och detta bör översättas till Nordostpelaren.
Sid. 248 Andra stycket: ”Året var 1964”.
Att Boardman var fjorton år 1964 stämmer, men på annat ställe i texten står att han var 23 år under expeditionen till Everest sydvästvägg, som genomfördes 1975. Han bör ha varit 25 år då.
Sid. 266 Sista stycket: ”Nordväggen tornade upp sig till höger om dem.”
Boardman och Tasker befann sig på Changabangs västvägg, och om man är på en västvänd vägg ligger nordväggen till vänster, om man inte befinner sig inuti berget!
Sid. 267 Sjätte stycket: ”De ledde fyra sträckor i taget.”
I originaltexten står det ”They led four pitches at a time”. Pitch bör översättas med replängd, som är det vedertagna svenska begreppet.
Sid. 274 Första stycket: ”Lägret låg nära sluttningarna som ledde upp till Shiptonsänkan.”
I originaltexten står det Shipton Col. Ordet col betyder bergspass, och bör följaktligen översättas med ”Shiptonpasset” eller möjligen ”Shiptonsadeln”. Denna felöversättning återkommer konsekvent boken igenom: ”Norra sänkan” istället för Nordpasset, ”Södra sänkan” istället för Sydpasset, osv.
Det finns ett geomorfologiskt ord som bör översättas med sänka, men det ordet är basin, inte col.
Sid. 281 Sista stycket: ”…ett ankare som bara hängde i en enda bult…”
Ankaret hänger inte i några bultar, ankaret är bultarna! Det borde alltså stått ”…ett ankare som utgjordes av en enda bult…”
Sid. 306 Första stycket: ”De bar snöglasögon…”
Vem har hört talas om snöglasögon? Här är det antagligen frågan om ”snow goggles” (skidglasögon) som översatts felaktigt.
Sid. 311 Tredje stycket: ”Det Namnlösa tornet…”
Berget heter ”Nameless Tower”. Man översätter inte vedertagna platsnamn?
Sid. 332 Första stycket: ”När de firade upp sin utrustning…”
Dålig översättning. Enligt vedertagen klättrarterminologi firar man ner saker, och man hissar upp saker.
Sid. 351 Andra stycket: ”…hösten 1972…”
Detta måste vara fel årtal. Joe Tasker klättrade i Himalaya för första gången på Dunagiri 1975 och var på K2 första gången 1978, då Nick Estcourt omkom i en lavin. Korrekt år bör alltså vara 1979.
Sid. 375 Första stycket: ”…för att skaffa sig ett försprång.”
Det blir otydligt, det handlar om ett tidsmässigt försprång, inte ett försprång före andra klättrare.
Sid. 375 Tredje stycket: ”…med hjälp av framkanterna på stegjärnen.”
Det engelska uttrycket är ”front points”, vilket bör översättas med det vedertagna ”fronttaggar”.
Sid. 377 Tredje stycket: ”…där han kunde fästa ett säkringsankare.”
Dålig översättning. Jag vet inte vad det står i originaltexten, men det finns inget svenskt begrepp ”säkringsankare”. Det kan handla om standplats, självsäkring, mellansäkring eller något annat, men det är omöjligt att avgöra utan att se originaltexten.
Sid. 385 Tredje stycket: ”…för att sedan byta till leden vid den norra sänkan…”
För den som känner topografin blir ordvalet ”byta” smått lustigt, eftersom det antyder att det finns ett val. Nordostkammen och den s.k. North Col Route sammanfaller vid denna punkt, varför det inte finns något alternativ än att följa bergskammen vidare mot toppen.
Sid. 386 Andra stycket: ”Det var heller ingen fördel att Al och Peter hade ett förflutet.”
Lustig översättning. Alla har vi väl ett förflutet? Det som åsyftas är att Al och Peter hade ett gemensamt förflutet. (Med livet som insats)

Med livet som insats : Chris Bonington och männen som besteg de farligaste bergstopparna

Med livet som insats